Vår historia

S:t Peterskyrkan i korsningen Upplandsgatan och Kammakargatan på Norrmalm i Stockholm började uppföras 1900 och invigdes 1901 för S:t Peters metodistförsamling. Kyrkobyggnaden var då den tredje metodistkyrkan i Stockholm efter S:t Paulskyrkan på Södermalm, uppförd 1875–76, och Trefaldighetskyrkan på Östermalm, uppförd 1893–94.

En kyrkobyggnad med metodistiskt ursprung

Den internationella metodismen börjande som en förnyelserörelse inom den anglikanska kyrkan – Church of England – i Storbritannien. Förgrundsgestalten var prästen och teologen John Wesley (1703–1791). När han var präst och lärare i Oxford tog han initiativ 1729 att samla en grupp unga män för att läsa Bibeln och försöka leva efter dess budskap i praktiken. Den lilla gruppen, The Holy Club, lade sig också vinn om att besöka människor som på olika sätt hade det svårt. Särskilt dödsdömda i fängelser fick uppmärksamhet. På grund av sitt systematiskt strukturerade andliga liv fick gruppen öknamnet ”metodister”.

Den 24 maj 1738 fick denne Wesley en stark andlig upplevelse i herrnhutarnas lokal på Aldersgate Street i London då han upplevde att han fick syndernas förlåtelse. Detta blev inledningen till Wesleys verksamhet som kringresande väckelsepredikant. Den anglikanska kyrkan utestängde honom formellt, men fråntog honom inte hans prästämbete. År 1748 började Wesley utbilda och utse präster till de grenar av metodistkyrkan som växte upp i Skottland och USA.

Den första frikyrkolokalen i Stockholm som låg nära Hötorget – Engelska kyrkan (senare kallad Betlehemskyrkan) – invigdes 1840 och var ett resultat av den engelske metodistpastorn George Scotts verksamhet. Han blev dock två år senare utvisad ur landet för hans verksamhet stred mot det då gällande Konventikelplakatet från 1741 som förbjöd kristen verksamhet utanför Svenska kyrkan.

På 1860-talet kom metodismen åter till Sverige, men då genom svenska sjömän som blivit metodister i Amerika. Det var alltså den amerikanska grenen av metodistkyrkan som till slut fick fäste i Sverige. Metodistkyrkan i Sverige grundades 1868 och blev 1876 ett erkänt av staten som ett ”främmande trossamfund”.

Metodistkyrkor ska vara ”riktiga kyrkor”

När de svenska metodisterna började bygga kyrkobyggnader i Sverige var det inte byggnader av frikyrklig karaktär – som den Engelska kyrkan nära Hötorget – man ville byggde. Ideal var att det metodistkyrkorna skulle se ut som ”riktiga kyrkor”, alltså med den stil som fanns i Svenska kyrkan. Och så blev det runt om i Sverige där metodisterna uppförde sina kyrkor och kapell. Idealet var ”enkelt och värdigt”. När S:t Peters församling i Stockholm beslöt att bygga en kyrka på Norrmalm, utlyste man en arkitekttävling och utsåg en jurygrupp med flera framstående stockholmare som ledamöter, bland andra dåvarande stadsarkitekten. Av jurygruppens sammansättning att döma var det troligt att den arkitekt som följde den tidens traditionella stildrag skulle vinna, men det var den då unge arkitekten Erik Lallerstedts (1865–1955) ritning som vann. Han var en radikal arkitekt och blev senare känd för den arkitektur han gav till exempel Trygghuset (Birger Jarlsgatan), S:t Matteus kyrka, Kungliga tekniska högskolan och Studentpalatset (Norrtullsgatan). Beskrivning av kyrkobyggnaden (se även bifogade bilder) S:t Peterskyrka uppfördes i tre våningar, men kyrksalen längst upp. Byggnaden vilar på en våning av huggen kalksten. Fasaden är enkel, och den sidställda entrén i gatukorsningen är väl synlig från Norra Bantorget.

Stilen på kyrkobyggnaden kan beskrivas som jugend med drag av nygotik, och i likhet med S:t Matteus kyrka reser sig det vitputsade tornet över entrén. Hörnpelaren pryds av en skulpturgrupp i huggen sandsten föreställande Kristus, omgiven av tre personer som söker hjälp och stöd. Kristus namnges här som Tröstaren. Mot Kammakargatan vetter ett rosettfönster. På den gatan finns ingången till källarvåningen som fick namnet Kefas, och där inreddes ungdomslokaler. På andra våningen i gatuplanet finns stor församlingssal, kök och kontorslokaler. Kyrkorummet har en stor läktare. Väggen mot Upplandsgatan har tre stora fönster med glasmålningar. Pelarna i kyrksalen har kapitäler med ursprungligen druvklasar och palmblad, men vid renoveringen 1960 blev de lila druvorna och gröna bladen gråmålade.

År 1925 tillkom altarmålningen, vilken utfördes av Olle Hjortzberg. Motivet är Kristi liv från födseln i stallet i Betlehem till den tomma graven i Jerusalem. Den centrala bilden är den korsfäste Kristus tillsammans med soldater, lärjungar och Maria. Som i de flesta metodistkyrkan finns predikostolen i mitten i koret och framför predikostolen står nattvardsbordet. Den sydtyska orgelfirman E.F. Walcker & Cie levererad orgeln till den nya kyrkan. Detta var orgelfirmans första bygge i Sverige, och blev något av en prototyp för den stora orgel som de senare byggde i Stockholms nya stadshus på Kungsholmen.

En del av Equmeniakyrkan

Metodistkyrkan i Sverige hade sin största anslutning i början av 1900-talet, då över 17 000 personer var medlemmar. Under senare år har medlemsantalet minskat, så också för S:t Peters församling. År 2011 bildade Metodistkyrkan tillsammans med Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionsförbundet en ny, gemensam kyrka som fick namnet Equmeniakyrkan.

Idag är S:t Peters församling en del av det nya kyrkosamfundet, och församling har gjort en ”omstart” med syfte att vara en levande församling på Norrmalm i Stockholm.

Kyrkobyggnaden kommer också att renoveras under de kommande två åren.