Vittnesbördet

Om lite mer än två månader kommer församlingen fira en omstarts och förnyelsegudstjänst. En gång i veckan fram tills dess kommer någon från församlingen dela med sig om deras väg in i kyrkan, eller vad som har gjort att de stannat kvar där. Idag får vi läsa Anna Kettners berättelse, och om hennnes väg till St Peters Kyrka. 

”Skriv något om hur det är att vara ny i St Peter” bad pastor Linus mig… ”Absolut – gör det på lördag” svarade jag optimistiskt. Nu är det sen lördagkväll, det för denna vinter så typiska regnet smattrar mot rutan och jag har inte kommit längre än till 25-öresfilosofiska funderingar om att jag strängt taget inte kan berätta hur det är att vara ny i St Peter. För det finns nog lika många sätt att vara det som det finns människor…och så trasslade jag in mig ungefär precis där. Men det blir det ju inget veckobrev av – så här kommer mina högst subjektiva (på gränsen till egocentriska) tankar om hur det är att komma ny till St Peter.

Jag har ju ingen vidare rutin på att byta församling. Jag har bara gjort det en gång tidigare på mina nästan 40 år som medlem i kyrkan. Jag är helt enkelt inte en så äventyrlig människa. Jag har till exempel sedan jag blev klar med utbildningen och lyckades få ett förstahandskontrakt bara flyttat några kvarter hit och dit allteftersom familjen växte. Jag har ju inte flyttat nu heller och tycker fortfarande om Tenstakyrkan – så varför byta? Jag kan inte förklara det bättre än att det växte fram en övertygelse inom mig att jag behövde göra verklighet av Equmeniakyrkan på ett konkret sätt i mitt eget liv. Sedan kom mina och St Peters vägar att korsas på grund av akut pastorsvakans i juletid för ett drygt år sedan och så gick det som det gick:

En höstsöndag stod jag med en fantastisk blombukett i ena handen och en bok i den andra på trappen till kyrkan; jag var medlem. Den pampiga kyrkan bakom min rygg var nu ”min”. Jag var en del av ett ”oss” – en gemenskap, en ny församling med nya människor att lära känna. De flesta med lång historia i församlingen, och några som liksom jag var nya. Det var många tankar som snurrade i huvudet. Nu har det gått nästan ett halvår. Ett för mig ganska omtumlande halvår. Jag har varit med om gudstjänster av olika slag,, församlingsmöte, lärt mig praktiska saker om kyrkan, ätit lunch i syverkstaden, fört samtal om församlingens utveckling i stort och smått, men också om vardagliga saker som matrecept och servettfärger. Vi delar nattvard varje söndag – och för mig känns det mycket fint.

Här sinar orden igen, på ett för mig rätt okaraktäristiskt sätt. Vad ska jag mer skriva?

Jag tror att det som gör att det varit svårt att få något skrivet är det välkända problemet – det är svårt att skriva intressant om det som fungerar. St Peter fungerar för mig. Inte för att allt är färdigt – eller kanske just för att det inte är det. Vi har en fantastisk kyrkbyggnad i ett fint läge. Vi tillhör en kyrka i ett spännande skede, en kyrka som vågar lämna sitt trygga hörn. Vi har många spännande idéer och som nykomling måste jag intyga att de som varit med länge har en fantastisk förmåga att lyssna intresserat på oss nya. Men visst står det liksom och väger just nu? Ska vi lyckas hitta en väg framåt tillsammans som gör att vi blir en plats för fler än oss som nu hittat till St Peter? Ett rum där livet i sin hela komplexitet får finnas, där sanningen gör oss fria? Ett rum där Jesu kärleksgärning blir konkret och livgivande och människor kan känn sig fria att leva? Det kan kännas som en omöjlig uppgift, men jag känner tillförsikt, eftersom jag tror att jag är just där jag ska vara. St Peter är helt enkelt en plats och en gemenskap som gör det meningsfullt för mig att gå upp först av alla i huset på söndagmorgnarna, fast jag kunde få en rätt efterlängtad sovmorgon och med glad förväntan ta tunnelbanan in till stan.

Ett tema för gudstjänsten för ett tag sedan har följt mig genom de gråruggiga veckorna i månadsskiftet januari/februari ”Allt det du är är Guds gåva till dig – Låt nu allt det du är bli din gåva till Gud”.

 Anna Kettner

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.